Den 16 december var hon beräknad och det datumet passerade utan att någon bebis ville komma...

Natten till den 17 december gick en del av slemproppen och på morgonen den 18e kom resten av den.
Jag var till bm måndagen den 19 december på morgonen.
Jag bad henne om en hinnsvepning, det kunde ju iaf vara värt ett försök trots att jag hört att det inte funkar allt för ofta. Jag var öppen för ett finger, alltså ca 1 cm.

Jag åkte hem och städade. Dammsög och torkade golven, allt för att starta förlossningen. Jag kände av lite molvärk i magen emellanåt. När Johan slutade jobbet packade vi ner lilleman i vagnen och gav oss ut på en promenad.

Kände av värkar mer och mer men tyckte ändå att Johan skulle åka på träning. Jag lagade mat och fick ganska starka värkar när jag stod upp eller gick. Satte jag mig med lilleman i soffan gav det med sig ganska snabbt och det blev längre mellan värkarna.

Johan kom hem tidigt från träningen, han ville hem eftersom att vi kanske skulle få lov att åka in.

Jag ringde förlossningen och frågade hur mycket värkar man skulle ha för att åka in. Jag hade tre värkar på 10 minuter då.
Hon tyckte att vi skulle åka direkt, det är ju en bit att åka och så var väglaget inte det bästa.

Lilleman hade nyss lagt sig och jag ringde hit pappa som fick vara här med honom tills mamma slutade jobbet. (Sen sov hon här med honom).

I bilen blev värkarna färre igen och jag fick dom med ganska exakt 5 minuters mellanrum.
Kl 21.35 blev vi inskrivna på förlossningen.
Jag var öppen 2 cm och hade lite av tappen kvar.
Hon frågade mig om jag ville något speciellt och jag sa att jag ville ha epiduralen så fort jag kunde få den.

Värkarna kom ganska sällan och vi fick upp och knalla i korridorerna. När jag gick kom dom med 2 min emellan och vilade jag blev det 5 min emellan.
Vi promenerade till midnatt sen blev jag undersökt igen. Fortfarande 2 cm öppen. Bm funderade på att skicka över oss till patienthotellet för att övernatta men vi fick ändå behålla vårt rum, det var inte riktigt fullt på BB.
Vi försökte sova, Johan på golvet och jag i sängen. Kvinnan i rummet brevid skrek. Hon skrev högt, NEJ NEJ NEJ. Inte direkt inspirerande när man vet att man ska gå igenom samma sak själv snart.. Till slut hörde vi ett babyskrik, då log både jag och Johan.

Varken jag eller Johan kunde somna, mina värkar började bli starkare och komma oftare.

Kl 02.40 ville jag bada.
På väg till badet fick jag flera värkar. Undersköterskan gick och skämtade och jag uppskattade inte att hon stod och skrattade under mina värkar. När Johan örjade skratta med henne blev jag arg och sa åt han att sluta skratta under mina värkar. Då hajjade uskan att hon också skulle vara tyst. Där var det nära att jag blev otrevlig mot henne.

Badet var suveränt skönt. Johan duschade min mage under värkarna och det var otroligt effektivt.

03.40 hade jag jätteont och ville prova lustgasen. Hon ville avvakta med epiduralen eftersom att tappen ännu inte var var riktigt utplånad. Men lustgasen funkade faktiskt riktigt bra den här gången. Jag var öppen 6 cm.

05.00 var jag fortfarande öppen 6 cm och hon började förbereda för epiduralen. Hon satte droppet i handen och ringde narkosläkaren. Hon undersökte mig under en värk och tröck så det blev öppet till 7 cm. Det var INTE uppskattat av mig kan jag lova. Smärta.
Det var lite dålig aktivitet på bebisen så 05.05 ville hon sätta en elektrod på bebisen huvud. Hon tog hål på vattnet och det blev full fart på lillan i magen igen.

Ge mig epiduralen sa jag bestämt och hon svarade, vi får se vad vi hinner.

Några minuter senare undersökte hon mig igen sen sa hon, nu stannar jag kvar här inne, jag vet inte om du hinner få epiduralen, men annars går det ändå. Hon började förbereda för bebisen ankomst.
Uskan kom in och hjälpte henne. Bm frågade om en elev fick komma och vara med och jag sa att hon fick vara med men inte undersöka mig. Det gjorde så himla ont.

Bm sa att det var fritt fram att börja trycka när jag kände att jag behövde det. Vilket jag gjorde..
Första krystvärken låg jag med benen spända rakt ut, jag ville INTE krysta :-)
Sen var jag tvungen. 05.22 började krystvärkarna och 05.27 kom det en bebis.
Det första vi såg var en lite rumpa ligga mot oss. Det var en FLICKA ♥
Vilken lycka, nu hade vi både en son och en dotter!
Johan grät floder ♥

En helt perfekt liten Alva ♥
20 december 2011
Kl 05.27
3360 g
51 cm


Bye bye magen!



Underbara dotter!









Förlossningsförloppet. På slutet gick det undan!



Världens finaste flicka ♥

Jag älskar Alvas fina hår :-)
Uppepå huvudet är det lite snålt ;-) Men bak i nacken och på sidorna finns det bruna, fina, mjuka håret :-)

   

:-)

& jag sitter nästan aldrig vid datorn längre. Jag har liiite bättre saker för mig :-)

Våran dotter tar nappen ibland, men annars för att trösta sitt stora sugbehov använder hon mig som mänsklig napp ;-). Men just nu ligger hon i sängen och sover, jag har städat och passar på att sitta här en stund.
Lilleman är hemma från dagis, han har haft magsjuka.
I lördags skulle han sova hos sin farmor, kl 22 skrev hon att han hade spytt överallt. Han fick stanna kvar där ändå, ingen idé att plocka in en kräkande unge i bilen :-/. Vi hämtade honom vid lunch igår, och till kvällen var han pigg igen.
Jäkla magsjuka, jag antar att vi också kommer få det :-(

Alva är en snäll mysbebis. Hon är nöjd så länge hon får vara nära ;-). Många säger att vi skämmer bort våra barn när dom vill vara när hela tiden (Arvid var likdan) & säga vad ni vill men jag tänker INTE snåla på närhet iaf. Givetvis ska det mysas, det kommer en tid då dom inte vill vara nära heller. Jag bara njuter av dom små liven. Mina fina, fina barn!

Jag ska skriva en förlossningsberättelse sen när minnet fortfarande är färskt, men det tar jag en kväll när Johan är hemma så jag kan göra det i lugn och ro.

Nu är jag sugen på att baka. Bröd & annats gott att stoppa i frysen. (och magen ;-)..)
Har ni nå smarriga förslag så dela med er!

Finaste Arrebarre ♥



Finaste Lilla Snorkfröken ♥



Älskar er ♥

Det bästa vi har gjort ♥



Alva & Arvid ♥

För två veckor sen vankade jag & Johan fram och tillbaka på förlossningen. Korridor fram och tillbaka...
Vi visste inte än om vi skulle få stanna kvar eller åka hem. Direkt jag vilade och hade dom där banden på magen avtog värkarna och det blev 5 minuter emellan.
Men vi blev kvar, och det var tur det, för sen gick det fort.

Tänkte skriva en förlossningsberättelse sen men just nu har jag ingen ork. Om några dagar kanske :-)


Dagen lillsnorkan kom till världen var underbar. Vi har världens vackraste barn, jag har världens vackraste barn.

 

Några minuter gammal ♥
Snart två veckor redan.